Caroline Boström

Idag är jag ledsen, min älskade dator är trasig. Dator som jag fick i studentpresent och det är ju inte länge sen kan man ju säga. Fan har inte säkerhetskopierat mina bilder eller mina arbeten, så jag är förkrossad. Det värsta är att jag inte kan förstå hur den kan ha gott sönder. Jag 'är alltid otroligt försiktig med mina söta små teknikprylar så nej, de finns inte en chans att de kan gå sönder. Men när jag kom hem i söndags efter jobbet och skulle starta min dator så funka den bara inte. Det enda hopp jag får från den är iaf att det lyser en yttepytte liten lampa på den. Så nu sitter jag bara och väntar på att ASUS ska komma och hämta den, sen får vi se om jag får en ny eller om dom kan laga den. Troligtvis så är det moderkortet som har gått sönder´, men jag har ju varit så försiktig så jag förstår inte. Men jag hoppas att den går att laga och att allt går att sparas på den.

http://www.aftonbladet.se/temafotofilm/article6006409.ab Trist att man inte såg det här innan så kanske jag hade funderat på att lägga över allt från min dator till min externa hårddisk. men icke.

Har inte skivit i bloggen pågrund utav att datan varit trasig, men nu så sitter jag på mammas dator, inte lika kul men så är det,.


Ska kanske berätta hur det gick igår på Lucia intervjun. 
Kan ju säga att jag var otroligt nervös, mer nervös nu än första gången. När vi alla var där så skulle vi ta ett gruppfotografi. Vet inte ännu hur det blev, eller har ju sett ett fotografi på nätet det ser ut så här. Och jag ler, med tänder, haha va fan!!! men men.

 



Sedan så gick jag in på intervju för tidningen, och jag har ingen anning om hur det blev, är supernervös för det och allt annat. Känns som om jag var för allvarlig, skulle bara varit mig själv istället och släppa loss men var för nervös för att göra det så allt blev döseriöst istället. Haha.

Sedan så gick jag in i ett annat rum där jag skulle bli intervjuad och skulle sjunga för webben. Det va det värsta rummet av de alla tyckte jag. När jag hade svarat på frågorna så var det dags att börja sjunga. och det gick verkligen inte. Visst det var frivilligt om man ville sjunga eller inte, men jag ville verkligen tror mer att det är en fördel om man sjunger även fast man inte är så bra på det, då har man i alla fall visat att man vill. ;)

Men som sagt så gick det inte, jag var super nervös och spänd, höll på att svimma, fick lixom inget blod i mina armar och ben. Han som filma sa åt mig att släppa loss lite skaka lite på armar och ben så att de skulle få blod i sig, jag gjorde det ställde mig lite stadigare och försökte men det gick inte. Så jag fråga om det var okej att gå ut och sjunga upp lite, så jag gjorde det. När jag kände mig färdig så sprang jag tillbaka in i rummet, ställde mig framför kameran och sjöng. Haha.

De tyckte det lät bra, det kändes skönt att höra. Har aldrig någonsin sjungt förut ju. så ja då var det överstökat. skönt :)

Sedan så var det porträtt fotografering kvar. Det gick sådär tycker jag. men nu får det bli som det blir, det fanns mycket jag ville ändra men man får ta det som det kommer och se det som en rolig grej:) För det är det verkligen och jag har jätte kul med tjejerna där så ja det kan ju inte bli bättre. :)

Imorse så kom tidningen (Folket) med en bild på oss på framsidan har inte sett den än, men får se om mamma köper den idag.

Sedan på torsdag så börjar röstningen. Så rösta på mig, Lucia kanditat nummer 9!! ;)


P.S tror att jag är allergisk mot ägg, åt ägg i morse och det kliar fortfarande på halsen. trist!